Tankar som virvlar,
tidigt på morgonen,
sent på kvällen,
natten igenom.
Vissa tidpunkter i livet,
fyllda av tankar.
Det leder någon vart,
men vägen känns lång.
Pockar på, säger
hej, du där, glöm inte.
Och jag önskar jag kunde glömma
önskar jag kunde vända ryggen mot
det som gör ont. Bara gå vidare....
Så står jag där, och väntar.
För sanningen är att jag inte kommer
någonstans. Inte innan jag tar tag
i allt det där som jag önskar glömma.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar