Frågan är ju om inte dissektionerna kommer göra mig till en fullvärdig vegetarian. Visst det är intressant, kul att få göra något med händerna för omväxlings skull, men jag ser absolut inte fram emot morgondagen.
Har knappt kunnat skära kycklingfilé innan, nu står man och gör helt omänskliga saker. Behöver
jag nämna att hela salen stinker med en bilukt av kaviar. Det är helt klart inte i synen minnen sitter utan i ögonen. Kommer nog ha svårt att äta kaviar ett bra tag framöver.
Nej, idag har det varit en down-dag. Två veckor känns som en evighet, tentainläsning som en befrielse och dagarna tar aldrig slut. Fyra koppar kaffe utan märkbar förändring är illa!! Kan bara konstatera och finna tröst i att jag inte är ensam. Vi är en skock med 90 läkarstudenter som inte vet riktigt hur vi ska få de närmaste dagarna att gå ihop. Det bästa är ju att vi nyss hade föreläsning om hur långtidsminnet fungerar....den handlade inte om att trycka in 900 strukturer på en vecka. Men men, man får bita ihop och se fram emot tripp till ljusdal, skidåkning i påsk och våren som jag hoppas är på intågande snart. Är så trött på snö som kommer på natten, slaskar bort på dagen och fryser till is på kvällen!!!
tisdag 3 mars 2009
söndag 1 mars 2009
Hatkärlek till anatomin
Jag kan inte bestämma mig om jag älskar eller hatar NURR. Att plugga non stop i stort sätt varje vaken stund är kanske inte det man helst vill göra, samtidigt har jag himla kul och jag bara älskar att få den där kicken när man tittar på en bild i Anatomi Atlasen och kan namnge muskler, artärer och nerver.
Så kort och gått. Mina närmaste veckor lär fortsätta som föregående med mycket plugg, sena dagar på BMC med dissektioner men under tiden en hel del trevligheter. Man lär sig ju uppskatta de små sakerna, att kaffepauser är underbart och att dagar till fyra räknas som korta. Är helt förundrad över hjärnans kapacitet att banka in latin och namn, förstår inte vart allt får plats och hur jag kan komma ihåg det i morgon. Att få anatomin för mig är som att få hammaren för en snickare.
Annars har helgen varit minst sagt traumatiskt. Två bröder som är blåslagna båda två av olika anledningar och en syster som jag bara önskar att jag kunde krama om. Tur att jag har lite vänner i uppsala som vet när man behöver sällskap. Dessutom en person som betyder mer och mer för mig. Som Andrea sa, leendet betyder väl någonting. Och jag kan väl bara erkänna, det betyder mycket!

Längar hit just nu......
Så kort och gått. Mina närmaste veckor lär fortsätta som föregående med mycket plugg, sena dagar på BMC med dissektioner men under tiden en hel del trevligheter. Man lär sig ju uppskatta de små sakerna, att kaffepauser är underbart och att dagar till fyra räknas som korta. Är helt förundrad över hjärnans kapacitet att banka in latin och namn, förstår inte vart allt får plats och hur jag kan komma ihåg det i morgon. Att få anatomin för mig är som att få hammaren för en snickare.
Annars har helgen varit minst sagt traumatiskt. Två bröder som är blåslagna båda två av olika anledningar och en syster som jag bara önskar att jag kunde krama om. Tur att jag har lite vänner i uppsala som vet när man behöver sällskap. Dessutom en person som betyder mer och mer för mig. Som Andrea sa, leendet betyder väl någonting. Och jag kan väl bara erkänna, det betyder mycket!

Längar hit just nu......
tisdag 30 december 2008
Ingen resumé än...
Än kommer ingen årsresumé. Så inlägget blir ganska kort och händelselöst...vilket även dagen varit.
Tog en underbar promenad i solen i morse, sen pluggade jag faktiskt lite. Så nu får böckerna stanna hemma medan jag åker till Egypten. Upptäckte den laktosfria keson från valio och blev smått förälskad. Dessutom kostar en burk inte så farligt mycket...så det kommer nog gå åt en hel del keso i framtiden.
Planerat och plockat fram saker jag ska ha med mig på resan. Apropå det kom jag precis på att jag har en tvätt i maskinen som måste hängas. Oj, den har nog legat där i si så där två timmar nu. men man kan ju inte komma ihåg allting. När jag som bäst höll på att småpyssla och lyssna på radio fick jag ryck och ringde in till Christer. Så har man gjort radiodebut.
Nu får jag nog bege mig till tvättstugan....kläderna måste ju torka tills de ska ner i väskan. Hoppas på lunch med underbara imorgon.
Tog en underbar promenad i solen i morse, sen pluggade jag faktiskt lite. Så nu får böckerna stanna hemma medan jag åker till Egypten. Upptäckte den laktosfria keson från valio och blev smått förälskad. Dessutom kostar en burk inte så farligt mycket...så det kommer nog gå åt en hel del keso i framtiden.
Planerat och plockat fram saker jag ska ha med mig på resan. Apropå det kom jag precis på att jag har en tvätt i maskinen som måste hängas. Oj, den har nog legat där i si så där två timmar nu. men man kan ju inte komma ihåg allting. När jag som bäst höll på att småpyssla och lyssna på radio fick jag ryck och ringde in till Christer. Så har man gjort radiodebut.
Nu får jag nog bege mig till tvättstugan....kläderna måste ju torka tills de ska ner i väskan. Hoppas på lunch med underbara imorgon.
måndag 29 december 2008
Och julen varar än till påska...
Eller så kan man anse den över nu.
Jag har haft en väldigt behaglig och trevlig jul. Den började kvällen innan med fika hos Ericsons, en mycket trevlig tradition som återuppstått efter några års dvala. Lillasyster i huset som numera bor i Orrefors och lär sig blåsa glas visade upp fantastiska vaser, glas och glasskulpturer. Jag fyller år i Juni.... Ibland kan det kännas lite tråkigt att bara "plugga" att inte skapa något med händerna, något bestående.
Juldagsmorgonen innebar frukost hos pappa, julmys och sedan en tur till farmors grav. Sen bar det av till Törnis och jul med mamma och tjocka släkten. En lugn sådan med mycket skratt och prat.
Juldagen började med strålande sol och en promenad till Hudde, Gabbes islandshäst. Efter 15 minuter i sadeln var jag förälskad. Dagen efter kunde jag knappt gå...
Sen kom underbara på eftemiddagen. Pusselbygge, prat och middag med familjen, En helt underbar dag och lillebrors kommentar var klockren. "är du säker på att jag inte träffat henne tidigare...det känns som hon liksom hör hemma här"
Annandag jul och obligatoriska biobesöket. Jag och mamma såg Australia. Antingen hade jag en känslig dag för tårarna flödade, eller så insåg inte de andra i salongen hur sorglig filmen var.
Lördagen bestod i konsten att spendera tusen kronor på en dag, men få mycket för pengarna. Detta inbegriper tre timmar i stinsen, nya jeans, toppar, tröjor och en klänning. Sedan över till pappa och middag med Farbror & Co. Kusinen är hemma från Australien och hälsar på och oj vad sugen jag blev på att försöka komma och hälsa på. Det är otroligt vad jag är ressugen. Vad folk än pratar om så börjar jag planera hur jag ska komma dit. Högst på listan står dock centralamerika och afrika.
Gårdagen tillbringades i Törnis med släkten. Lunch och sedan en familjepromenad till Snuggan. Småkusinerna växer så de knakar och jag och Embla kom överrens om att hon måste komma upp till Uppsala i vår. Kanske ett besök i Pelle Svanslös huset?
Nu ska jag strax ner till centrum och träffa Madde. Prata lite skit och höra skvaller från Väsby.
Dessutom är det väl så gott som konstaterat att Tove är laktosintolerant. Bara att bita i det sura äpplet och lära sig att inte proppa munnen full med mjölkchoklad...Men apoteket har tabletter som skall inhandlas idag. Jag kan ju inte åka utomlands utan att kunna äta glass!!!
Det var en väldigt kort resumé om min jul. Ett sådant tråkigt inlägg egentligen, bara massa händelser upprabblade. Men kanske blir det bättre nästa år. Kanske orkar jag ta tag i den här bloggen då, eller så lägger jag ner den. Det visar sig.
Kram
Jag har haft en väldigt behaglig och trevlig jul. Den började kvällen innan med fika hos Ericsons, en mycket trevlig tradition som återuppstått efter några års dvala. Lillasyster i huset som numera bor i Orrefors och lär sig blåsa glas visade upp fantastiska vaser, glas och glasskulpturer. Jag fyller år i Juni.... Ibland kan det kännas lite tråkigt att bara "plugga" att inte skapa något med händerna, något bestående.
Juldagsmorgonen innebar frukost hos pappa, julmys och sedan en tur till farmors grav. Sen bar det av till Törnis och jul med mamma och tjocka släkten. En lugn sådan med mycket skratt och prat.
Juldagen började med strålande sol och en promenad till Hudde, Gabbes islandshäst. Efter 15 minuter i sadeln var jag förälskad. Dagen efter kunde jag knappt gå...
Sen kom underbara på eftemiddagen. Pusselbygge, prat och middag med familjen, En helt underbar dag och lillebrors kommentar var klockren. "är du säker på att jag inte träffat henne tidigare...det känns som hon liksom hör hemma här"
Annandag jul och obligatoriska biobesöket. Jag och mamma såg Australia. Antingen hade jag en känslig dag för tårarna flödade, eller så insåg inte de andra i salongen hur sorglig filmen var.
Lördagen bestod i konsten att spendera tusen kronor på en dag, men få mycket för pengarna. Detta inbegriper tre timmar i stinsen, nya jeans, toppar, tröjor och en klänning. Sedan över till pappa och middag med Farbror & Co. Kusinen är hemma från Australien och hälsar på och oj vad sugen jag blev på att försöka komma och hälsa på. Det är otroligt vad jag är ressugen. Vad folk än pratar om så börjar jag planera hur jag ska komma dit. Högst på listan står dock centralamerika och afrika.
Gårdagen tillbringades i Törnis med släkten. Lunch och sedan en familjepromenad till Snuggan. Småkusinerna växer så de knakar och jag och Embla kom överrens om att hon måste komma upp till Uppsala i vår. Kanske ett besök i Pelle Svanslös huset?
Nu ska jag strax ner till centrum och träffa Madde. Prata lite skit och höra skvaller från Väsby.
Dessutom är det väl så gott som konstaterat att Tove är laktosintolerant. Bara att bita i det sura äpplet och lära sig att inte proppa munnen full med mjölkchoklad...Men apoteket har tabletter som skall inhandlas idag. Jag kan ju inte åka utomlands utan att kunna äta glass!!!
Det var en väldigt kort resumé om min jul. Ett sådant tråkigt inlägg egentligen, bara massa händelser upprabblade. Men kanske blir det bättre nästa år. Kanske orkar jag ta tag i den här bloggen då, eller så lägger jag ner den. Det visar sig.
Kram
lördag 20 december 2008
Jullov, men var är snön?
Egentligen finns det ju inget som heter jullov för studenter. Det fick jag veta på måndagens MSR-möte. Men jag hävdar ändå att tre veckors föreläsnings-, seminarie- och fallfria veckor är att beaktas som jullov. Sen får man ju inte glömma bort att vi inte har rätt att klaga om någon får för sig att lägga en tenta i mellandagarna eller ett obligatoriskt seminarium den andra januari.
Så är dock inte fallet i år. Ledig till nionde januari, sen tenta plugg och start av termin tre. Är redan inne i tänket att termin två är över, glömmer lätt bort den mindre tentan som ligger där i gänslandet och väntar. T3, kommer ihåg hur avlägset det kändes vid nollningen. Man tyckte de hade stenkoll på allt, var så sammansvetsade och bara så läkaraktiga. Är vi det nu? Är jag det nu? Mycket har hänt denna termin, jag har mognat, sett samband och fått förståelse för vad jag egentligen håller på med.
Morgonen startade med core-bosu med Klara. Bättre start på dagen finns inte. Hoppas det fortsätter i vår, lite kaos när tre av fyra ledare blir gravida samtidigt. Sen har jag faktiskt pluggat en del. Fått undan lite anteckningar och sådant för att kunna lämna böckerna i uppsala.
Ska strax ner i källaren och hämta kläder ur torktumlaren, sen till Klara på middag. En mysig kväll som avslutning på året i Uppsala. Pappa kommer och hämtar mig och cykeln imorgon. Jag har allt för mycket packning och cykeln alltför platt backdäck och alltför tröga bromsar och obefintliga växlar...stackars cykel vad den har fått uthärda det här året.
Så är dock inte fallet i år. Ledig till nionde januari, sen tenta plugg och start av termin tre. Är redan inne i tänket att termin två är över, glömmer lätt bort den mindre tentan som ligger där i gänslandet och väntar. T3, kommer ihåg hur avlägset det kändes vid nollningen. Man tyckte de hade stenkoll på allt, var så sammansvetsade och bara så läkaraktiga. Är vi det nu? Är jag det nu? Mycket har hänt denna termin, jag har mognat, sett samband och fått förståelse för vad jag egentligen håller på med.
Morgonen startade med core-bosu med Klara. Bättre start på dagen finns inte. Hoppas det fortsätter i vår, lite kaos när tre av fyra ledare blir gravida samtidigt. Sen har jag faktiskt pluggat en del. Fått undan lite anteckningar och sådant för att kunna lämna böckerna i uppsala.
Ska strax ner i källaren och hämta kläder ur torktumlaren, sen till Klara på middag. En mysig kväll som avslutning på året i Uppsala. Pappa kommer och hämtar mig och cykeln imorgon. Jag har allt för mycket packning och cykeln alltför platt backdäck och alltför tröga bromsar och obefintliga växlar...stackars cykel vad den har fått uthärda det här året.
onsdag 17 december 2008
Och vi går mot jul
Jag kan inte riktigt förstå vart tiden tar vägen. Jag har fullt upp att hänga med, men jag klagar inte. För helt ärligt, vädret suger och ju snabbare det blir vår desto bättre. Om det endå kunde vara lite sol någon dag. När jag till och med vägrar traska tio minuter till Ica för att handla godis på lunchen, ja då har det gått för långt. Jag som i vanliga fall tar varje tillfälle som fås för en nypa frisk luft kurar numera innomhus om det inte är absolut nödvändigt att sticka näsan utanför dörren.
Kanske har det med att jag trivs innomhus? Älskar mitt nya rum även om det fortfarande saknas gardiner, vissa möbler och är allmänt färglöst. Men känslan när man kommer hem säger allt, här kommer jag trivas. Att bara sitta och babbla lite i köket, ett namn på dörrskylten, ett kontrakt som varar så länge jag vill. Så glad över att jag tog beslutet att flytta.
Två dagar kvar i plugget innan jullovet börjar. Jullovet som egentligen inte finns har vi precis fått veta. Om det vill sig riktigt illa kan man råka få en tenta i mellandagarna för tydligen har studenter inte rätt till ledighet såvida det inte är helgdag....Men vi har väl snälla kursledningar, eller snarare så att de inte heller har lust att åka till BMC i mellandagarna.
Jag åker hem på söndag, julstök och sedan far jag till Egypten första dagen på året. Underbart. Efter den här hösten kan jag inte rå för att jag räknar dagarna tills jag säkert kommer att få se solen igen.
De sega uppdateringarna här har väl mest med att jag har fullt upp. Fullt upp med livet. Kan inte förstå hur det blev så här bra, vad var det som gjorde att allt vände? Plötsligt står man här och vet inte riktigt hur det gick till. Jag som ville komma fram till mirakelmetoden är plötsligt nästan i mål utan att ha en aning om vad som gav den sista knuffen.
Nej, nu ska jag återgå till lite pluggande. Två seminarium på fredag och konsert med Lovisa imorgon. Julkonsert med Peter Jöback och underbara...vad kan göra en bättre avslutning på detta år i Uppsala (oki, konserten är ju i stockholm men endå) Så blev det ytterligare ett meningslöst inlägg om ingenting. Men så är väl mitt liv just nu, fullt upp av allt och ingenting. Jag behöver inte mycket för att trivas för det är alla de här små vardagliga sakerna jag suktat efter så väldigt länge.
Kanske har det med att jag trivs innomhus? Älskar mitt nya rum även om det fortfarande saknas gardiner, vissa möbler och är allmänt färglöst. Men känslan när man kommer hem säger allt, här kommer jag trivas. Att bara sitta och babbla lite i köket, ett namn på dörrskylten, ett kontrakt som varar så länge jag vill. Så glad över att jag tog beslutet att flytta.
Två dagar kvar i plugget innan jullovet börjar. Jullovet som egentligen inte finns har vi precis fått veta. Om det vill sig riktigt illa kan man råka få en tenta i mellandagarna för tydligen har studenter inte rätt till ledighet såvida det inte är helgdag....Men vi har väl snälla kursledningar, eller snarare så att de inte heller har lust att åka till BMC i mellandagarna.
Jag åker hem på söndag, julstök och sedan far jag till Egypten första dagen på året. Underbart. Efter den här hösten kan jag inte rå för att jag räknar dagarna tills jag säkert kommer att få se solen igen.
De sega uppdateringarna här har väl mest med att jag har fullt upp. Fullt upp med livet. Kan inte förstå hur det blev så här bra, vad var det som gjorde att allt vände? Plötsligt står man här och vet inte riktigt hur det gick till. Jag som ville komma fram till mirakelmetoden är plötsligt nästan i mål utan att ha en aning om vad som gav den sista knuffen.
Nej, nu ska jag återgå till lite pluggande. Två seminarium på fredag och konsert med Lovisa imorgon. Julkonsert med Peter Jöback och underbara...vad kan göra en bättre avslutning på detta år i Uppsala (oki, konserten är ju i stockholm men endå) Så blev det ytterligare ett meningslöst inlägg om ingenting. Men så är väl mitt liv just nu, fullt upp av allt och ingenting. Jag behöver inte mycket för att trivas för det är alla de här små vardagliga sakerna jag suktat efter så väldigt länge.
lördag 29 november 2008
Dagen efter/dagen innan
Tentan avklarad. Kramp i handen efter tre timmar, tom i huvudet efter fem och helt slut efter sex. Men orden flödade och jag skulle bli så besviken om jag inte klarade den. Då vet jag faktiskt inte vad jag ska plugga på inför en ev. omtenta. Men vi lägger den åt sidan någon vecka nu, dumt att oroa sig över något som man ändå inte kan råda över. Som L sa, ja det värsta som kan hända är ju att du får skriva en omtenta. Nog för att jag skulle bli helt förstörd, men man har ju fler chanser på sig.
Middag, rödbetsgryta med hallomi och naanbröd. Lite vin fastän jag hade tänkt ha en vit kväll och sen en Abstint som fin avslutning på det hela. Som att dricka munsköljmedel, tårarna flödade och jag visste inte om jag villa svälja eller spotta ut. Sen ÖG och lite dans. Var helt slut och DJen tyckte det var roligt att sjunga själv....vilket vi andra inte höll med om.
Kaos när jag skulle hämta ut min jacka. Killen ger mig fel jacka och väska, blir värsta strulet där han får gå och lyfta upp varenda väska för att se om det är min. Hittade mina saker och sen måste de ju kolla att det är jag...så han frågar vad jag har i väskan. Jag börjar rabbla upp på min fina engelska att jag har mobil, plånbok och nycklar. Så frågar han vilket märke på mobilen och när jag säger Ericsson så säger han...nej det är en Nokia. Så tillslut får vännen säga vad jag heter och han kollar på mitt körkort. Jag var mest förkrossad över att jag inte ens vet vad jag har för mobiltelefon....men när jag tar upp för att verkligen försäkra mig om att det är en Nokia....så är det ju en Ericsson!!! Det var ju så himla komiskt. Jag är i alla fall lättad över att ha fått ut mina saker och dessutom var jag inte helt senil.
Till Max och lite Mozzarella sticks, sen hem till sängen. Sov som en stock och nu känner jag mig pigg och redo för att ta tag i uppgift två denna vecka. Flytten imorgon. Ser mig om i rummet och inser att jag har en hel del saker som ska med. Att mina plastpåsar nog inte räcker till med tanke på att allt pluggrelaterat tagit tre pappperspåsar. Det får bli en tur till ICA för att försöka få tag i banankartonger. Ev fråga Linda om jag kan låna några IKEA-påsar.
Först kanske en promenad så att man vaknar till....eller inte. Usch vilket hemskt väder det är ute idag. Varför var det bara snö de dagarna jag satt tio timmar på BMC för? Ta en tur ner på stan och inhandla en julstjärna kanske? Det vore mysigt. Hitta lite julklappar också, och ladda med ny pärm och nya block inför kursstarten på måndag.
Middag, rödbetsgryta med hallomi och naanbröd. Lite vin fastän jag hade tänkt ha en vit kväll och sen en Abstint som fin avslutning på det hela. Som att dricka munsköljmedel, tårarna flödade och jag visste inte om jag villa svälja eller spotta ut. Sen ÖG och lite dans. Var helt slut och DJen tyckte det var roligt att sjunga själv....vilket vi andra inte höll med om.
Kaos när jag skulle hämta ut min jacka. Killen ger mig fel jacka och väska, blir värsta strulet där han får gå och lyfta upp varenda väska för att se om det är min. Hittade mina saker och sen måste de ju kolla att det är jag...så han frågar vad jag har i väskan. Jag börjar rabbla upp på min fina engelska att jag har mobil, plånbok och nycklar. Så frågar han vilket märke på mobilen och när jag säger Ericsson så säger han...nej det är en Nokia. Så tillslut får vännen säga vad jag heter och han kollar på mitt körkort. Jag var mest förkrossad över att jag inte ens vet vad jag har för mobiltelefon....men när jag tar upp för att verkligen försäkra mig om att det är en Nokia....så är det ju en Ericsson!!! Det var ju så himla komiskt. Jag är i alla fall lättad över att ha fått ut mina saker och dessutom var jag inte helt senil.
Till Max och lite Mozzarella sticks, sen hem till sängen. Sov som en stock och nu känner jag mig pigg och redo för att ta tag i uppgift två denna vecka. Flytten imorgon. Ser mig om i rummet och inser att jag har en hel del saker som ska med. Att mina plastpåsar nog inte räcker till med tanke på att allt pluggrelaterat tagit tre pappperspåsar. Det får bli en tur till ICA för att försöka få tag i banankartonger. Ev fråga Linda om jag kan låna några IKEA-påsar.
Först kanske en promenad så att man vaknar till....eller inte. Usch vilket hemskt väder det är ute idag. Varför var det bara snö de dagarna jag satt tio timmar på BMC för? Ta en tur ner på stan och inhandla en julstjärna kanske? Det vore mysigt. Hitta lite julklappar också, och ladda med ny pärm och nya block inför kursstarten på måndag.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)