Och vi går mot jul

Jag kan inte riktigt förstå vart tiden tar vägen. Jag har fullt upp att hänga med, men jag klagar inte. För helt ärligt, vädret suger och ju snabbare det blir vår desto bättre. Om det endå kunde vara lite sol någon dag. När jag till och med vägrar traska tio minuter till Ica för att handla godis på lunchen, ja då har det gått för långt. Jag som i vanliga fall tar varje tillfälle som fås för en nypa frisk luft kurar numera innomhus om det inte är absolut nödvändigt att sticka näsan utanför dörren.

Kanske har det med att jag trivs innomhus? Älskar mitt nya rum även om det fortfarande saknas gardiner, vissa möbler och är allmänt färglöst. Men känslan när man kommer hem säger allt, här kommer jag trivas. Att bara sitta och babbla lite i köket, ett namn på dörrskylten, ett kontrakt som varar så länge jag vill. Så glad över att jag tog beslutet att flytta.

Två dagar kvar i plugget innan jullovet börjar. Jullovet som egentligen inte finns har vi precis fått veta. Om det vill sig riktigt illa kan man råka få en tenta i mellandagarna för tydligen har studenter inte rätt till ledighet såvida det inte är helgdag....Men vi har väl snälla kursledningar, eller snarare så att de inte heller har lust att åka till BMC i mellandagarna.

Jag åker hem på söndag, julstök och sedan far jag till Egypten första dagen på året. Underbart. Efter den här hösten kan jag inte rå för att jag räknar dagarna tills jag säkert kommer att få se solen igen.

De sega uppdateringarna här har väl mest med att jag har fullt upp. Fullt upp med livet. Kan inte förstå hur det blev så här bra, vad var det som gjorde att allt vände? Plötsligt står man här och vet inte riktigt hur det gick till. Jag som ville komma fram till mirakelmetoden är plötsligt nästan i mål utan att ha en aning om vad som gav den sista knuffen.

Nej, nu ska jag återgå till lite pluggande. Två seminarium på fredag och konsert med Lovisa imorgon. Julkonsert med Peter Jöback och underbara...vad kan göra en bättre avslutning på detta år i Uppsala (oki, konserten är ju i stockholm men endå) Så blev det ytterligare ett meningslöst inlägg om ingenting. Men så är väl mitt liv just nu, fullt upp av allt och ingenting. Jag behöver inte mycket för att trivas för det är alla de här små vardagliga sakerna jag suktat efter så väldigt länge.