bloggen, livet, dagen...Ibland kan man ju undra. Så vi tar det i tur och ordning.
Boggen: Jag har inte riktigt fått till det. Vet inte vad jag vill med den. Har haft bloggar förut, men det har endast varit då jag var sjuk, sjukare och sjukast. Det är svårt att komma förbi, svårt att inte falla tillbaka i gamla vanor och framför allt svårt att veta vad man ska skriva om när mat och ångest inte upptar större delen av ens liv. Det låter kanske konstigt, men det känns inte lika nödvändigt att beskriva allt som går bra, lättare att klaga över det som inte fungerar. Det blir så tråkigt, att ha en blogg där man bara skriver när man mår dåligt. När dessa dagar av ångest blir färre och färre, ja då blir uppdateringarna i bloggen snart ett minna blott. Små stycken om enskilda timmar i vardagen. Så det tål att tänkas på, vet ännu inte om jag har ork att förändra eller om jag helt enkelt lägger ner blogg skrivandet och säger att det var något jag gjorde som sjuk.
Livet: Tyvärr, inget svar på den frågan. Men jag har slutat leta. Tror aldrig jag kommer finna den aha upplevelse jag så länge sökt. Livet är här och nu, jag trivs, det går bra och jag har stunder av extrem lycka då jag inser att jag faktiskt lever. Jag hade kunnat varit död på mer än två sätt. Mitt hjärta hade kunnat stanna där i flygplanet på väg hem från Buffalo, eller på toaletten på Mando, eller i Sandaspåret...livet är skört och jag hade turen på min sida. Jag hade också kunnat vara levande död. Leva i fysiologisk mening, men hela tiden vara fast i min bubbla av ångest. Kanske hemma, kanske på avdelning, vem vet.
Jag har haft en sådan natt som återkommer lite då och då, en natt då antalet sovtimmar går mot att kunna räknas på några få timmar och ljudet av väckarklockan blir en befrielse. Fast i natt, jämfört med vanliga fall, så har tankarna varit riktigt behagliga. Att ligga och fundera över allt man trivs med är så mycket trevligare än att ligga och ha ångest och panik ensam i ett mörkt rum.
Dagen: Meningen med dagen är väl att förstå ytterligare lite hur embryologin fungerar. Skriva rent lite anteckningar och kanske en sväng förbi friskis. Inte en jätte spännande dag, men jag ser fram emot den i alla fall. Embryologi är spännande. Igår fick vi hålla i en moderkaka som för bara några timmar sedan gett näring åt ett litet barn. Sådana saker gör mig lycklig och får mig att tro på livet. Jag samlar på mig dessa ögonblick i ett särskilt område i hjärtat för att ta fram de dagar då mörkret omfamnar mig och får mig att glömma allt. Dessutom har jag en liten lyckobox i hyllan där jag för säkerhets skull lägger en kopia.
Hoppas ni får en trevlig dag,
snart är det december, julprydnader och pepparkaks tider!
Fick dessutom en glad nyhet då jag loggade in på banken, trodde jag var totalt luspank...men det visade sig att jag hade lite fel. Skönt att slippa den paniken eftersom vi inte ens kommit halvvägs genom november än.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar